SPT-podden Transistor (https://transistor.fm) https://feeds.transistor.fm/svenskpastoraltidskrift En podd från Svensk pastoraltidskrift @ 2026 Svensk Pastoraltidskrift 6d213026-db03-5238-8e6b-c43b469a5341 yes sv Wed, 30 Sep 2026 20:00:31 +0200 Wed, 30 Sep 2026 20:01:21 +0200 https://pastoraltidskrift.se https://img.transistorcdn.com/QMBP5M4td3SYlp2SgcOt5mKb5Ha_02YHn_HftP586FA/rs:fill:0:0:1/w:1400/h:1400/q:60/mb:500000/aHR0cHM6Ly9pbWct/dXBsb2FkLXByb2R1/Y3Rpb24udHJhbnNp/c3Rvci5mbS82MDI5/YzVhM2M2YzRjNWE4/M2UzODdkODE1ZDE4/ZDZlNC5wbmc.jpg SPT-podden https://pastoraltidskrift.se episodic Svensk Pastoraltidskrift En podd från Svensk pastoraltidskrift En podd från Svensk pastoraltidskrift. kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur Svensk Pastoraltidskrift admin@pastoraltidskrift.se No No »Idag är kyrkokören med och förgyller gudstjänsten!» 19 19 »Idag är kyrkokören med och förgyller gudstjänsten!» full bebe937b-8b33-4d15-aebd-178b51cfd6de https://share.transistor.fm/s/994260c5 Det är ett vanligt feltänk att körer eller andra musiker som medverkar i gudstjänsten »förgyller» den. Körens uppgift är trehövdad: den leder lovsång och tillbedjan, den inspirerar till sång och den bidrar pedagogiskt till budskapets spridande.


Författare: Maria Löfberg
Uppläsare: Maria Löfberg

Musik: Agnus Dei ur Missa Rex av Maria Löfberg, sjungen av kören Ars Cantus i Falkenberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 7/2024

]]> Det är ett vanligt feltänk att körer eller andra musiker som medverkar i gudstjänsten »förgyller» den. Körens uppgift är trehövdad: den leder lovsång och tillbedjan, den inspirerar till sång och den bidrar pedagogiskt till budskapets spridande.


Författare: Maria Löfberg
Uppläsare: Maria Löfberg

Musik: Agnus Dei ur Missa Rex av Maria Löfberg, sjungen av kören Ars Cantus i Falkenberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 7/2024

]]> Wed, 30 Sep 2026 20:00:00 +0200 Maria Löfberg Maria Löfberg 524 Det är ett vanligt feltänk att körer eller andra musiker som medverkar i gudstjänsten »förgyller» den. Körens uppgift är trehövdad: den leder lovsång och tillbedjan, den inspirerar till sång och den bidrar pedagogiskt till budskapets spridande.


Författare: Maria Löfberg
Uppläsare: Maria Löfberg

Musik: Agnus Dei ur Missa Rex av Maria Löfberg, sjungen av kören Ars Cantus i Falkenberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 7/2024

]]> kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur No Att tala med barn om döden 17 17 Att tala med barn om döden full 5c0a2d0e-f92f-4a18-bd70-9953cd4f72ff https://share.transistor.fm/s/87dfadd4 De flesta barn som förlorar någon i familjen saknar tidigare erfarenhet av en nära anhörigs död. De flesta har inte heller utvecklat ett språk för att prata om det som hänt och det man erfar, känner och tänker.

Författare: Hanna Wejryd, Ingemar Hällqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 8/2024

]]> De flesta barn som förlorar någon i familjen saknar tidigare erfarenhet av en nära anhörigs död. De flesta har inte heller utvecklat ett språk för att prata om det som hänt och det man erfar, känner och tänker.

Författare: Hanna Wejryd, Ingemar Hällqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 8/2024

]]> Wed, 16 Sep 2026 17:21:47 +0200 Hanna Wejryd, Ingemar Hällqvist Hanna Wejryd, Ingemar Hällqvist 561 De flesta barn som förlorar någon i familjen saknar tidigare erfarenhet av en nära anhörigs död. De flesta har inte heller utvecklat ett språk för att prata om det som hänt och det man erfar, känner och tänker.

Författare: Hanna Wejryd, Ingemar Hällqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 8/2024

]]> döden, barn, kyrka, själavård No Barnens minnesgudstjänst 16 16 Barnens minnesgudstjänst full 17e7fc4b-962b-4568-8499-7091c759325c https://share.transistor.fm/s/f0ddfe84 Det är en torsdagseftermiddag i veckan före allahelgona. Vi har bjudit in till Barnens minnesstund. Längst fram sitter en mamma och en fyraåring. När gudstjänsten börjar och jag talar om att vi är här för att vi alla känner någon som har dött, hoppar fyraåringen ner från bänken, kommer fram till mig och förklarar. »Vår Hamster har dött för han orkade inte äta längre. Han var så här liten. Jag är väldigt ledsen. Sen har morfar dött också.»

Författare: Markus Leandersson
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 21/2023

]]> Det är en torsdagseftermiddag i veckan före allahelgona. Vi har bjudit in till Barnens minnesstund. Längst fram sitter en mamma och en fyraåring. När gudstjänsten börjar och jag talar om att vi är här för att vi alla känner någon som har dött, hoppar fyraåringen ner från bänken, kommer fram till mig och förklarar. »Vår Hamster har dött för han orkade inte äta längre. Han var så här liten. Jag är väldigt ledsen. Sen har morfar dött också.»

Författare: Markus Leandersson
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 21/2023

]]> Fri, 11 Sep 2026 20:00:00 +0200 Markus Leandersson Markus Leandersson 572 Det är en torsdagseftermiddag i veckan före allahelgona. Vi har bjudit in till Barnens minnesstund. Längst fram sitter en mamma och en fyraåring. När gudstjänsten börjar och jag talar om att vi är här för att vi alla känner någon som har dött, hoppar fyraåringen ner från bänken, kommer fram till mig och förklarar. »Vår Hamster har dött för han orkade inte äta längre. Han var så här liten. Jag är väldigt ledsen. Sen har morfar dött också.»

Författare: Markus Leandersson
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 21/2023

]]> döden, minnesgudstjänst, kyrka, barn No Det kristna arvet – grundpelare för ett gott samhällsbygge 15 15 Det kristna arvet – grundpelare för ett gott samhällsbygge full 8c4a9c63-c677-42ec-8f2f-dd6beb6ce02c https://share.transistor.fm/s/1e892fea Att våra västerländska grundläggande värderingar vilar på kristen grund tonas ofta i dag ned av ideologiska skäl – de rentav osynliggörs och förnekas. Men det är i den kristna kulturkretsen som vår människosyn växt fram, demokratin som statsform, respekten för medmänniskan för att nu nämna något. I denna artikel visar Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, hur avgörande det kristna arvet är för vårt samhälle såväl i fråga om personlig som samhällelig moral och centrala värderingar. Som kyrka måste vi ständigt påminna samhället och vår värld om detta.


Författare: Kjell O. Lejon
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 13/2024

]]> Att våra västerländska grundläggande värderingar vilar på kristen grund tonas ofta i dag ned av ideologiska skäl – de rentav osynliggörs och förnekas. Men det är i den kristna kulturkretsen som vår människosyn växt fram, demokratin som statsform, respekten för medmänniskan för att nu nämna något. I denna artikel visar Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, hur avgörande det kristna arvet är för vårt samhälle såväl i fråga om personlig som samhällelig moral och centrala värderingar. Som kyrka måste vi ständigt påminna samhället och vår värld om detta.


Författare: Kjell O. Lejon
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 13/2024

]]> Wed, 02 Sep 2026 08:00:00 +0200 Kjell O Lejon Kjell O Lejon 1349 Att våra västerländska grundläggande värderingar vilar på kristen grund tonas ofta i dag ned av ideologiska skäl – de rentav osynliggörs och förnekas. Men det är i den kristna kulturkretsen som vår människosyn växt fram, demokratin som statsform, respekten för medmänniskan för att nu nämna något. I denna artikel visar Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, hur avgörande det kristna arvet är för vårt samhälle såväl i fråga om personlig som samhällelig moral och centrala värderingar. Som kyrka måste vi ständigt påminna samhället och vår värld om detta.


Författare: Kjell O. Lejon
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 13/2024

]]> kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur No Tänka om och tänka nytt om kyrkan 14 14 Tänka om och tänka nytt om kyrkan full 0386422a-f9d4-4814-949b-eb5e1dbaf012 https://share.transistor.fm/s/3bf0214e Kyrkosyn och nya sätt att vara kyrka. Om detta skriver här förre biskopen i Visby Biörn Fjärstedt. I en tid då allt färre firar gudstjänst krävs att kyrkan finner nya mönster för sitt gudstjänstliv. Författaren finner vid stranden till Gennesaret en modell som skulle kunna kallas »glödhögsecklesiologi».

Författare: Biörn Fjärstedt

Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 03/2021

]]> Kyrkosyn och nya sätt att vara kyrka. Om detta skriver här förre biskopen i Visby Biörn Fjärstedt. I en tid då allt färre firar gudstjänst krävs att kyrkan finner nya mönster för sitt gudstjänstliv. Författaren finner vid stranden till Gennesaret en modell som skulle kunna kallas »glödhögsecklesiologi».

Författare: Biörn Fjärstedt

Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 03/2021

]]> Fri, 28 Aug 2026 10:00:00 +0200 Biörn Fjärstedt Biörn Fjärstedt 774 Kyrkosyn och nya sätt att vara kyrka. Om detta skriver här förre biskopen i Visby Biörn Fjärstedt. I en tid då allt färre firar gudstjänst krävs att kyrkan finner nya mönster för sitt gudstjänstliv. Författaren finner vid stranden till Gennesaret en modell som skulle kunna kallas »glödhögsecklesiologi».

Författare: Biörn Fjärstedt

Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 03/2021

]]> kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur No Att planera musikgudstjänst 13 13 Att planera musikgudstjänst full 78d0b0cf-c246-4ee0-ba3d-c02c63dcf6c1 https://share.transistor.fm/s/896af5f6 Musikgudstjänsten är en genre som riskerar att hamna i ett liturgiskt limbo. Medverkande präst utför en nödvändigandakt, ofta utan relation till musiken. I denna artikel betonar Maria Löfberg, organist, och Markus Leandersson, präst, båda i Falkenberg, hur man som musiker och präst bör tänka och förbereda musiken i kyrkan. Musik och ord, musik och förkunnelse behöver få samverka i evangeliets tjänst.

Författare: Maria Löfberg, Markus Leandersson
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 16/2022

]]> Musikgudstjänsten är en genre som riskerar att hamna i ett liturgiskt limbo. Medverkande präst utför en nödvändigandakt, ofta utan relation till musiken. I denna artikel betonar Maria Löfberg, organist, och Markus Leandersson, präst, båda i Falkenberg, hur man som musiker och präst bör tänka och förbereda musiken i kyrkan. Musik och ord, musik och förkunnelse behöver få samverka i evangeliets tjänst.

Författare: Maria Löfberg, Markus Leandersson
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 16/2022

]]> Wed, 19 Aug 2026 08:00:00 +0200 Maria Löfberg, Markus Leandersson Maria Löfberg, Markus Leandersson 1221 Musikgudstjänsten är en genre som riskerar att hamna i ett liturgiskt limbo. Medverkande präst utför en nödvändigandakt, ofta utan relation till musiken. I denna artikel betonar Maria Löfberg, organist, och Markus Leandersson, präst, båda i Falkenberg, hur man som musiker och präst bör tänka och förbereda musiken i kyrkan. Musik och ord, musik och förkunnelse behöver få samverka i evangeliets tjänst.

Författare: Maria Löfberg, Markus Leandersson
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 16/2022

]]> kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur No Lär mig att vara sällsynt – om Hjalmar Gullberg 12 12 Lär mig att vara sällsynt – om Hjalmar Gullberg full e090f578-32e3-4d44-9895-38d274fcf79e https://share.transistor.fm/s/c98b7df0 Hjalmar Gullbergs lyrik kom att bli folklig, präglad av både distans och närhet till Gud, till den fördolde men också i Kristus uppenbarade. Gullberg hade en förmåga att skriva enkelt men aldrig naivt, tillgängligt men aldrig populistiskt utan med djup närvaro, inkännande av tiden, människans längtan och Guds närvaro. Christian Braw, präst och docent vid Åbo akademi, ger här en angelägen överblick över och påminnelse om Gullbergs diktning.

Författare: Christian Braw
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 18/2021

]]> Hjalmar Gullbergs lyrik kom att bli folklig, präglad av både distans och närhet till Gud, till den fördolde men också i Kristus uppenbarade. Gullberg hade en förmåga att skriva enkelt men aldrig naivt, tillgängligt men aldrig populistiskt utan med djup närvaro, inkännande av tiden, människans längtan och Guds närvaro. Christian Braw, präst och docent vid Åbo akademi, ger här en angelägen överblick över och påminnelse om Gullbergs diktning.

Författare: Christian Braw
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 18/2021

]]> Fri, 14 Aug 2026 07:00:00 +0200 Christian Braw Christian Braw 1868 Hjalmar Gullbergs lyrik kom att bli folklig, präglad av både distans och närhet till Gud, till den fördolde men också i Kristus uppenbarade. Gullberg hade en förmåga att skriva enkelt men aldrig naivt, tillgängligt men aldrig populistiskt utan med djup närvaro, inkännande av tiden, människans längtan och Guds närvaro. Christian Braw, präst och docent vid Åbo akademi, ger här en angelägen överblick över och påminnelse om Gullbergs diktning.

Författare: Christian Braw
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 18/2021

]]> Hjalmar Gullberg, poesi, lyrik No Stadier på den andliga vägen 11 11 Stadier på den andliga vägen full b116fc67-9ea9-4b1f-8808-9a4ee20dfb9c https://share.transistor.fm/s/91c21454 Kyrkans själavårdstradition och själavårdserfarenhet är lika gammal som kyrkan själv. Erfarenheten av att vandringen på trons väg, som går genom olika inre landskap, möter i många kyrkliga traditioner. I vårt svenskkyrkliga sammanhang har den ofta gått under namnet Nådens ordning. Owe Wikström, professor em. i religionspsykologi i Uppsala, skriver här om denna trons vandring, med en introduktion av teol.dr Bo Johanneryd. Artikeln utgör en bearbetning av ett kapitel i Wikströms bok, Det bländande mörkret.

Författare: Owe Wikström, Bo Johanneryd
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 5/2024

]]> Kyrkans själavårdstradition och själavårdserfarenhet är lika gammal som kyrkan själv. Erfarenheten av att vandringen på trons väg, som går genom olika inre landskap, möter i många kyrkliga traditioner. I vårt svenskkyrkliga sammanhang har den ofta gått under namnet Nådens ordning. Owe Wikström, professor em. i religionspsykologi i Uppsala, skriver här om denna trons vandring, med en introduktion av teol.dr Bo Johanneryd. Artikeln utgör en bearbetning av ett kapitel i Wikströms bok, Det bländande mörkret.

Författare: Owe Wikström, Bo Johanneryd
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 5/2024

]]> Wed, 05 Aug 2026 08:00:00 +0200 Owe Wikström, Bo Johanneryd Owe Wikström, Bo Johanneryd 1277 Kyrkans själavårdstradition och själavårdserfarenhet är lika gammal som kyrkan själv. Erfarenheten av att vandringen på trons väg, som går genom olika inre landskap, möter i många kyrkliga traditioner. I vårt svenskkyrkliga sammanhang har den ofta gått under namnet Nådens ordning. Owe Wikström, professor em. i religionspsykologi i Uppsala, skriver här om denna trons vandring, med en introduktion av teol.dr Bo Johanneryd. Artikeln utgör en bearbetning av ett kapitel i Wikströms bok, Det bländande mörkret.

Författare: Owe Wikström, Bo Johanneryd
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 5/2024

]]> kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur No 13 råd till en själasörjare 10 10 13 råd till en själasörjare full bc9dbb2d-bbd0-403a-aa0d-cadf50239f79 https://share.transistor.fm/s/18c8d531 Ibland kan vanliga råd behövas i själavården – kanske inte bara själavårdens »när, var, hur», utan råd som är svårare att fånga på ett mer exakt sätt men som inte desto mindre kan vara angelägna. I denna artikel ger Berth Löndahl  tretton ostrukturerade råd för en själasörjare. I centrum för råden står Kristus – nåden i Kristus. Att själasörjaren som representatio Christi har att benåda och upprätta så som han, eller hon, själv behöver nåd utöver nåd.

Författare och uppläsare: Berth Löndahl

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 14-15/2021

]]> Ibland kan vanliga råd behövas i själavården – kanske inte bara själavårdens »när, var, hur», utan råd som är svårare att fånga på ett mer exakt sätt men som inte desto mindre kan vara angelägna. I denna artikel ger Berth Löndahl  tretton ostrukturerade råd för en själasörjare. I centrum för råden står Kristus – nåden i Kristus. Att själasörjaren som representatio Christi har att benåda och upprätta så som han, eller hon, själv behöver nåd utöver nåd.

Författare och uppläsare: Berth Löndahl

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 14-15/2021

]]> Fri, 31 Jul 2026 08:00:00 +0200 Berth Löndahl Berth Löndahl 2145 Ibland kan vanliga råd behövas i själavården – kanske inte bara själavårdens »när, var, hur», utan råd som är svårare att fånga på ett mer exakt sätt men som inte desto mindre kan vara angelägna. I denna artikel ger Berth Löndahl  tretton ostrukturerade råd för en själasörjare. I centrum för råden står Kristus – nåden i Kristus. Att själasörjaren som representatio Christi har att benåda och upprätta så som han, eller hon, själv behöver nåd utöver nåd.

Författare och uppläsare: Berth Löndahl

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 14-15/2021

]]> Själavård, präst, kristen tro, utbildning No Hjärtat 9 9 Hjärtat full cdfb0a75-ba18-4078-b601-285e427254fe https://share.transistor.fm/s/162f1ab7 Författaren till denna artikel är predikant i Roseniuskyrkan i Stockholm (ELM) och bl.a. aktiv inom Apologia. Han resonerar utifrån de djupt mänskliga frågorna om vad och vem vi är och pekar på att Guds Ord hjälper oss att vara verkligt mänskliga. Bibeln besvarar de frågorna på ett sätt som gör rättvisa åt vårt tillstånd och ger vägledning. Centrala begrepp i resonemanget är avbild och hjärta.

Författare: Martin Helgesson
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 25/2025

]]> Författaren till denna artikel är predikant i Roseniuskyrkan i Stockholm (ELM) och bl.a. aktiv inom Apologia. Han resonerar utifrån de djupt mänskliga frågorna om vad och vem vi är och pekar på att Guds Ord hjälper oss att vara verkligt mänskliga. Bibeln besvarar de frågorna på ett sätt som gör rättvisa åt vårt tillstånd och ger vägledning. Centrala begrepp i resonemanget är avbild och hjärta.

Författare: Martin Helgesson
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 25/2025

]]> Fri, 24 Jul 2026 08:00:00 +0200 Martin Helgesson Martin Helgesson 1356 Författaren till denna artikel är predikant i Roseniuskyrkan i Stockholm (ELM) och bl.a. aktiv inom Apologia. Han resonerar utifrån de djupt mänskliga frågorna om vad och vem vi är och pekar på att Guds Ord hjälper oss att vara verkligt mänskliga. Bibeln besvarar de frågorna på ett sätt som gör rättvisa åt vårt tillstånd och ger vägledning. Centrala begrepp i resonemanget är avbild och hjärta.

Författare: Martin Helgesson
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 25/2025

]]> kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur No När kyrkan politiserades 6 6 När kyrkan politiserades full e0db6484-be04-4734-b485-0e09c02d0e14 https://share.transistor.fm/s/a544ee8d I denna artikel visar författaren utifrån sin avhandling hur Svenska kyrkan desarmerades på ett politiskt medvetet sätt från sin starka position i samhället. Med tillfälliga kompromisser längs vägen manövrerade Socialdemokraterna medvetet för att dess egen socialistiska ideologi skulle gälla även inom kyrkan. Vad som skedde är en kyrkans djupgående inre sekularisering, fullständigt unik i ett globalt perspektiv. Svenska kyrkan blev långsamt men obevekligt partipolitikernas kyrka med frågor som ämbetssynen, relationen mellan kyrka och stat och äktenskapssynen som banbrytare. Per Ewert är filosofie doktor på avhandlingen Moving Reality Closer to the Ideal (2022), om Sveriges politiska process mot sekulär individualism. Den kan läsas i populärversionen Landet som glömde Gud: Hur Sverige under 1900-talet formades till världens mest sekulärindividualistiska land (2022)

Författare: Per Ewert
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 05/2023

]]> I denna artikel visar författaren utifrån sin avhandling hur Svenska kyrkan desarmerades på ett politiskt medvetet sätt från sin starka position i samhället. Med tillfälliga kompromisser längs vägen manövrerade Socialdemokraterna medvetet för att dess egen socialistiska ideologi skulle gälla även inom kyrkan. Vad som skedde är en kyrkans djupgående inre sekularisering, fullständigt unik i ett globalt perspektiv. Svenska kyrkan blev långsamt men obevekligt partipolitikernas kyrka med frågor som ämbetssynen, relationen mellan kyrka och stat och äktenskapssynen som banbrytare. Per Ewert är filosofie doktor på avhandlingen Moving Reality Closer to the Ideal (2022), om Sveriges politiska process mot sekulär individualism. Den kan läsas i populärversionen Landet som glömde Gud: Hur Sverige under 1900-talet formades till världens mest sekulärindividualistiska land (2022)

Författare: Per Ewert
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 05/2023

]]> Thu, 16 Jul 2026 08:00:00 +0200 Per Ewert Per Ewert 1427 I denna artikel visar författaren utifrån sin avhandling hur Svenska kyrkan desarmerades på ett politiskt medvetet sätt från sin starka position i samhället. Med tillfälliga kompromisser längs vägen manövrerade Socialdemokraterna medvetet för att dess egen socialistiska ideologi skulle gälla även inom kyrkan. Vad som skedde är en kyrkans djupgående inre sekularisering, fullständigt unik i ett globalt perspektiv. Svenska kyrkan blev långsamt men obevekligt partipolitikernas kyrka med frågor som ämbetssynen, relationen mellan kyrka och stat och äktenskapssynen som banbrytare. Per Ewert är filosofie doktor på avhandlingen Moving Reality Closer to the Ideal (2022), om Sveriges politiska process mot sekulär individualism. Den kan läsas i populärversionen Landet som glömde Gud: Hur Sverige under 1900-talet formades till världens mest sekulärindividualistiska land (2022)

Författare: Per Ewert
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 05/2023

]]> kyrka, politik, 1900-tal, historia No Hoppet om evigt liv. Del II. 8 8 Hoppet om evigt liv. Del II. full 739ed794-d182-4305-ac7a-0952e711e145 https://share.transistor.fm/s/51c77fb7 »Det kan inte förhålla sig så, att en människas förhållande till den Gud, som skall döma hela världen med rättfärdighet, enbart tar hänsyn till om en människa har en rätt tro enligt dogmatiken och bekännelse till Kyrkans förkunnade Jesus.»

Fortsättning på Folke T. Olofssons artikel »Hoppet om evigt liv».


Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 18/2025

]]> »Det kan inte förhålla sig så, att en människas förhållande till den Gud, som skall döma hela världen med rättfärdighet, enbart tar hänsyn till om en människa har en rätt tro enligt dogmatiken och bekännelse till Kyrkans förkunnade Jesus.»

Fortsättning på Folke T. Olofssons artikel »Hoppet om evigt liv».


Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 18/2025

]]> Wed, 08 Jul 2026 08:41:00 +0200 Folke T. Olofsson Folke T. Olofsson 1538 »Det kan inte förhålla sig så, att en människas förhållande till den Gud, som skall döma hela världen med rättfärdighet, enbart tar hänsyn till om en människa har en rätt tro enligt dogmatiken och bekännelse till Kyrkans förkunnade Jesus.»

Fortsättning på Folke T. Olofssons artikel »Hoppet om evigt liv».


Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 18/2025

]]> död, uppståndelse, frälsning, skärseld, hopp, evigt liv No Hoppet om evigt liv. Del I. 7 7 Hoppet om evigt liv. Del I. full 05f66424-8deb-4c18-9e1d-2ac4257b79bf https://share.transistor.fm/s/f9671728 »Allt inom oss reser sig i protest: jag är inte skapad för att dö, slockna, utplånas. Jag är en evighetsvarelse – allt det underbara men också svåra som jag mött, såsom det blev mitt, kan inte bara slockna ut, förklinga, tystna.»

Detta bortom, detta om vilket vi ingenting kan veta och ändå vet. Därför att det är ett löfte givet av Guds egen Son. I denna artikel skriver författaren, docent och kyrkoherde em., intensivt om den kristna trons hopp. Varken livet, döden eller det eviga livet kan fångas i ord, men här väver författaren med många synonymer samman den hoppfulla trons och förväntningarnas många trådar i bibeln till en sammanhållen enhet. Och det görs på ett sätt och med en iver som sällan skådas i dag.

Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 17/2025

]]> »Allt inom oss reser sig i protest: jag är inte skapad för att dö, slockna, utplånas. Jag är en evighetsvarelse – allt det underbara men också svåra som jag mött, såsom det blev mitt, kan inte bara slockna ut, förklinga, tystna.»

Detta bortom, detta om vilket vi ingenting kan veta och ändå vet. Därför att det är ett löfte givet av Guds egen Son. I denna artikel skriver författaren, docent och kyrkoherde em., intensivt om den kristna trons hopp. Varken livet, döden eller det eviga livet kan fångas i ord, men här väver författaren med många synonymer samman den hoppfulla trons och förväntningarnas många trådar i bibeln till en sammanhållen enhet. Och det görs på ett sätt och med en iver som sällan skådas i dag.

Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 17/2025

]]> Fri, 03 Jul 2026 08:36:00 +0200 Folke T. Olofsson Folke T. Olofsson 1510 »Allt inom oss reser sig i protest: jag är inte skapad för att dö, slockna, utplånas. Jag är en evighetsvarelse – allt det underbara men också svåra som jag mött, såsom det blev mitt, kan inte bara slockna ut, förklinga, tystna.»

Detta bortom, detta om vilket vi ingenting kan veta och ändå vet. Därför att det är ett löfte givet av Guds egen Son. I denna artikel skriver författaren, docent och kyrkoherde em., intensivt om den kristna trons hopp. Varken livet, döden eller det eviga livet kan fångas i ord, men här väver författaren med många synonymer samman den hoppfulla trons och förväntningarnas många trådar i bibeln till en sammanhållen enhet. Och det görs på ett sätt och med en iver som sällan skådas i dag.

Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 17/2025

]]> död, uppståndelse, dom, hopp No Kyrkan är sin historia – om apostolicitet 5 5 Kyrkan är sin historia – om apostolicitet full 66de0294-71ee-40ee-ab69-1a22473b6eaf https://share.transistor.fm/s/b049bdfe Teol. dr Peter Bexell skriver här om kyrkans apostoliska och därmed tidlösa väsen. Kyrkan är ett kontinuerligt och konkret överlämnande av trosregeln och av det sakramentala firandet, vilket inte minst betyder att kyrkan är himmelsk men det är i de jordiska, apostoliskt givna formerna vi möter henne. Hon är oss »given», hon är inte vår egen, utan den kyrka vi fått – vilket ju inte minst är frälsningens och helighetens hemlighetsfulla form. Artikeln är ytterligare ett bidrag i samtalet om kyrkans evangeliska katolicitet.


Författare: Peter Bexell
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 04/2018

]]> Teol. dr Peter Bexell skriver här om kyrkans apostoliska och därmed tidlösa väsen. Kyrkan är ett kontinuerligt och konkret överlämnande av trosregeln och av det sakramentala firandet, vilket inte minst betyder att kyrkan är himmelsk men det är i de jordiska, apostoliskt givna formerna vi möter henne. Hon är oss »given», hon är inte vår egen, utan den kyrka vi fått – vilket ju inte minst är frälsningens och helighetens hemlighetsfulla form. Artikeln är ytterligare ett bidrag i samtalet om kyrkans evangeliska katolicitet.


Författare: Peter Bexell
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 04/2018

]]> Wed, 24 Jun 2026 09:43:49 +0200 Peter Bexell Peter Bexell 1406 Teol. dr Peter Bexell skriver här om kyrkans apostoliska och därmed tidlösa väsen. Kyrkan är ett kontinuerligt och konkret överlämnande av trosregeln och av det sakramentala firandet, vilket inte minst betyder att kyrkan är himmelsk men det är i de jordiska, apostoliskt givna formerna vi möter henne. Hon är oss »given», hon är inte vår egen, utan den kyrka vi fått – vilket ju inte minst är frälsningens och helighetens hemlighetsfulla form. Artikeln är ytterligare ett bidrag i samtalet om kyrkans evangeliska katolicitet.


Författare: Peter Bexell
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 04/2018

]]> katolicitet, kyrka, kristen tro, historia No Jordan B. Peterson, den kristna ungdomsvågen och kyrkans framtid 4 4 Jordan B. Peterson, den kristna ungdomsvågen och kyrkans framtid full 416326fb-eb1e-4964-982b-ff2702ccf98c https://share.transistor.fm/s/c1c8aafd I denna artikel, som är en uppföljare till författarens artikel »Fenomenet Jordan B. Peterson om kyrkans tro och framtid» (SPT 11/2025), knyts det tilltagande intresset bland unga män för kristen tro samman med Petersons tankar om kyrkans uppgift. Författaren, som är universitetslektor vid Karlstads universitet, målar även upp en möjlighet för domkyrkorna att svara på de behov som finns bland unga män – och som även kan komma att finnas hos unga kvinnor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Först publicerad på Svensk Pastoraltidskrift, i nummer 16/2025

]]> I denna artikel, som är en uppföljare till författarens artikel »Fenomenet Jordan B. Peterson om kyrkans tro och framtid» (SPT 11/2025), knyts det tilltagande intresset bland unga män för kristen tro samman med Petersons tankar om kyrkans uppgift. Författaren, som är universitetslektor vid Karlstads universitet, målar även upp en möjlighet för domkyrkorna att svara på de behov som finns bland unga män – och som även kan komma att finnas hos unga kvinnor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Först publicerad på Svensk Pastoraltidskrift, i nummer 16/2025

]]> Fri, 19 Jun 2026 09:04:00 +0200 Tomas Appelqvist Tomas Appelqvist 1220 I denna artikel, som är en uppföljare till författarens artikel »Fenomenet Jordan B. Peterson om kyrkans tro och framtid» (SPT 11/2025), knyts det tilltagande intresset bland unga män för kristen tro samman med Petersons tankar om kyrkans uppgift. Författaren, som är universitetslektor vid Karlstads universitet, målar även upp en möjlighet för domkyrkorna att svara på de behov som finns bland unga män – och som även kan komma att finnas hos unga kvinnor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Först publicerad på Svensk Pastoraltidskrift, i nummer 16/2025

]]> kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur No Fenomenet Jordan B. Peterson om kyrkans tro och framtid 3 3 Fenomenet Jordan B. Peterson om kyrkans tro och framtid full b5b41d70-d3a8-4895-90c9-d4981f80f40f https://share.transistor.fm/s/ed78806e Författaren till denna artikel, verksam som universitetslektor vid Karlstads universitet, ger oss ingångar till fenomenet Jordan B. Peterson, den psykolog som under senare år nått och fortfarande når miljontals med sitt budskap, inte minst via YouTube. Men han fyller även stora arenor i Sverige. Petersons senaste bok har titeln We Who Wrestle With God. Kärnan i tron sammanfattas ofta i »ta ditt kors och följ mig». Vid frågor om hans egen tro svarar han ofta att han »vill leva som om Gud finns». I artikeln talas bland annat om hur han menar att man bör möta unga människor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 11/2025

]]> Författaren till denna artikel, verksam som universitetslektor vid Karlstads universitet, ger oss ingångar till fenomenet Jordan B. Peterson, den psykolog som under senare år nått och fortfarande når miljontals med sitt budskap, inte minst via YouTube. Men han fyller även stora arenor i Sverige. Petersons senaste bok har titeln We Who Wrestle With God. Kärnan i tron sammanfattas ofta i »ta ditt kors och följ mig». Vid frågor om hans egen tro svarar han ofta att han »vill leva som om Gud finns». I artikeln talas bland annat om hur han menar att man bör möta unga människor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 11/2025

]]> Fri, 12 Jun 2026 16:00:00 +0200 Tomas Appelqvist Tomas Appelqvist 1256 Författaren till denna artikel, verksam som universitetslektor vid Karlstads universitet, ger oss ingångar till fenomenet Jordan B. Peterson, den psykolog som under senare år nått och fortfarande når miljontals med sitt budskap, inte minst via YouTube. Men han fyller även stora arenor i Sverige. Petersons senaste bok har titeln We Who Wrestle With God. Kärnan i tron sammanfattas ofta i »ta ditt kors och följ mig». Vid frågor om hans egen tro svarar han ofta att han »vill leva som om Gud finns». I artikeln talas bland annat om hur han menar att man bör möta unga människor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 11/2025

]]> kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur No En guldskål fylld med rökelse 2 2 En guldskål fylld med rökelse full 92b77f95-0221-47c7-9290-993303b360c1 https://share.transistor.fm/s/49466ffe Mässans ordinarium med dess hymner på latin är musikhistoriens mest tonsatta ord. Otaliga kompositörer har gett orden toner. I denna artikel börjar författaren, professor em. i latin i Lund och präst i dominikanorden, i den tidiga musikhistorien för att sedan lyfta fram h-mollmässan av J.S. Bach med dess musikaliska språk och uttryck.

Författare: Anders Piltz
Uppläsare: Maria Löfberg, Markus Leandersson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 25/2022

]]> Mässans ordinarium med dess hymner på latin är musikhistoriens mest tonsatta ord. Otaliga kompositörer har gett orden toner. I denna artikel börjar författaren, professor em. i latin i Lund och präst i dominikanorden, i den tidiga musikhistorien för att sedan lyfta fram h-mollmässan av J.S. Bach med dess musikaliska språk och uttryck.

Författare: Anders Piltz
Uppläsare: Maria Löfberg, Markus Leandersson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 25/2022

]]> Fri, 05 Jun 2026 14:00:00 +0200 Anders Piltz Anders Piltz 1974 Mässans ordinarium med dess hymner på latin är musikhistoriens mest tonsatta ord. Otaliga kompositörer har gett orden toner. I denna artikel börjar författaren, professor em. i latin i Lund och präst i dominikanorden, i den tidiga musikhistorien för att sedan lyfta fram h-mollmässan av J.S. Bach med dess musikaliska språk och uttryck.

Författare: Anders Piltz
Uppläsare: Maria Löfberg, Markus Leandersson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 25/2022

]]> Bach, kyrkomusik, klassisk musik, h-mollmässan No Gunnar Rosendal – en banbrytare för kyrklig förnyelse 1 1 Gunnar Rosendal – en banbrytare för kyrklig förnyelse full 48a863f8-5212-47af-9d9e-393b8e7da5c4 https://share.transistor.fm/s/dcfba34b Gunnar Rosendal tillhör de legendariska prästerna i Svenska kyrkan. En god teolog med två doktorsavhandlingar, sakramentalt medveten och förnyande och framför allt en präst som i den lokala församlingen i Osby genomförde en pastoral förnyelse som med åren kommit att prägla Svenska kyrkan. Vad som då var radikalt liturgiskt bruk som söndaglig mässa, tideböner och liturgiska textilier är i dag självklarheter i vår kyrka. Redan som tonåring mötte denna artikels författare Staffan Ljungman, kyrkoherde em., fader Gunnar och tog djupa intryck.

Författare: Staffan Ljungman
Uppläsare: Maria Löfberg

Denna artikel publicerades först på pastoraltidskrift.se. 

]]> Gunnar Rosendal tillhör de legendariska prästerna i Svenska kyrkan. En god teolog med två doktorsavhandlingar, sakramentalt medveten och förnyande och framför allt en präst som i den lokala församlingen i Osby genomförde en pastoral förnyelse som med åren kommit att prägla Svenska kyrkan. Vad som då var radikalt liturgiskt bruk som söndaglig mässa, tideböner och liturgiska textilier är i dag självklarheter i vår kyrka. Redan som tonåring mötte denna artikels författare Staffan Ljungman, kyrkoherde em., fader Gunnar och tog djupa intryck.

Författare: Staffan Ljungman
Uppläsare: Maria Löfberg

Denna artikel publicerades först på pastoraltidskrift.se. 

]]> Mon, 04 May 2026 08:56:24 +0200 Staffan Ljungman Staffan Ljungman 1467 Gunnar Rosendal tillhör de legendariska prästerna i Svenska kyrkan. En god teolog med två doktorsavhandlingar, sakramentalt medveten och förnyande och framför allt en präst som i den lokala församlingen i Osby genomförde en pastoral förnyelse som med åren kommit att prägla Svenska kyrkan. Vad som då var radikalt liturgiskt bruk som söndaglig mässa, tideböner och liturgiska textilier är i dag självklarheter i vår kyrka. Redan som tonåring mötte denna artikels författare Staffan Ljungman, kyrkoherde em., fader Gunnar och tog djupa intryck.

Författare: Staffan Ljungman
Uppläsare: Maria Löfberg

Denna artikel publicerades först på pastoraltidskrift.se. 

]]> teologi, kyrkohistoria, Gunnar Rosendal, Svenska kyrkan, högkyrklighet No