SPT-podden Transistor (https://transistor.fm) https://feeds.transistor.fm/svenskpastoraltidskrift En podd från Svensk pastoraltidskrift @ 2026 Svensk Pastoraltidskrift 6d213026-db03-5238-8e6b-c43b469a5341 yes sv Thu, 16 Jul 2026 08:00:47 +0200 Thu, 16 Jul 2026 08:02:03 +0200 https://pastoraltidskrift.se https://img.transistorcdn.com/QMBP5M4td3SYlp2SgcOt5mKb5Ha_02YHn_HftP586FA/rs:fill:0:0:1/w:1400/h:1400/q:60/mb:500000/aHR0cHM6Ly9pbWct/dXBsb2FkLXByb2R1/Y3Rpb24udHJhbnNp/c3Rvci5mbS82MDI5/YzVhM2M2YzRjNWE4/M2UzODdkODE1ZDE4/ZDZlNC5wbmc.jpg SPT-podden https://pastoraltidskrift.se episodic Svensk Pastoraltidskrift En podd från Svensk pastoraltidskrift En podd från Svensk pastoraltidskrift. kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur Svensk Pastoraltidskrift admin@pastoraltidskrift.se No No När kyrkan politiserades 6 6 När kyrkan politiserades full e0db6484-be04-4734-b485-0e09c02d0e14 https://share.transistor.fm/s/a544ee8d I denna artikel visar författaren utifrån sin avhandling hur Svenska kyrkan desarmerades på ett politiskt medvetet sätt från sin starka position i samhället. Med tillfälliga kompromisser längs vägen manövrerade Socialdemokraterna medvetet för att dess egen socialistiska ideologi skulle gälla även inom kyrkan. Vad som skedde är en kyrkans djupgående inre sekularisering, fullständigt unik i ett globalt perspektiv. Svenska kyrkan blev långsamt men obevekligt partipolitikernas kyrka med frågor som ämbetssynen, relationen mellan kyrka och stat och äktenskapssynen som banbrytare. Per Ewert är filosofie doktor på avhandlingen Moving Reality Closer to the Ideal (2022), om Sveriges politiska process mot sekulär individualism. Den kan läsas i populärversionen Landet som glömde Gud: Hur Sverige under 1900-talet formades till världens mest sekulärindividualistiska land (2022)

Författare: Per Ewert
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 05/2023

]]> I denna artikel visar författaren utifrån sin avhandling hur Svenska kyrkan desarmerades på ett politiskt medvetet sätt från sin starka position i samhället. Med tillfälliga kompromisser längs vägen manövrerade Socialdemokraterna medvetet för att dess egen socialistiska ideologi skulle gälla även inom kyrkan. Vad som skedde är en kyrkans djupgående inre sekularisering, fullständigt unik i ett globalt perspektiv. Svenska kyrkan blev långsamt men obevekligt partipolitikernas kyrka med frågor som ämbetssynen, relationen mellan kyrka och stat och äktenskapssynen som banbrytare. Per Ewert är filosofie doktor på avhandlingen Moving Reality Closer to the Ideal (2022), om Sveriges politiska process mot sekulär individualism. Den kan läsas i populärversionen Landet som glömde Gud: Hur Sverige under 1900-talet formades till världens mest sekulärindividualistiska land (2022)

Författare: Per Ewert
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 05/2023

]]> Thu, 16 Jul 2026 08:00:00 +0200 Per Ewert Per Ewert 1427 I denna artikel visar författaren utifrån sin avhandling hur Svenska kyrkan desarmerades på ett politiskt medvetet sätt från sin starka position i samhället. Med tillfälliga kompromisser längs vägen manövrerade Socialdemokraterna medvetet för att dess egen socialistiska ideologi skulle gälla även inom kyrkan. Vad som skedde är en kyrkans djupgående inre sekularisering, fullständigt unik i ett globalt perspektiv. Svenska kyrkan blev långsamt men obevekligt partipolitikernas kyrka med frågor som ämbetssynen, relationen mellan kyrka och stat och äktenskapssynen som banbrytare. Per Ewert är filosofie doktor på avhandlingen Moving Reality Closer to the Ideal (2022), om Sveriges politiska process mot sekulär individualism. Den kan läsas i populärversionen Landet som glömde Gud: Hur Sverige under 1900-talet formades till världens mest sekulärindividualistiska land (2022)

Författare: Per Ewert
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 05/2023

]]> kyrka, politik, 1900-tal, historia No Hoppet om evigt liv. Del II. 8 8 Hoppet om evigt liv. Del II. full 739ed794-d182-4305-ac7a-0952e711e145 https://share.transistor.fm/s/51c77fb7 »Det kan inte förhålla sig så, att en människas förhållande till den Gud, som skall döma hela världen med rättfärdighet, enbart tar hänsyn till om en människa har en rätt tro enligt dogmatiken och bekännelse till Kyrkans förkunnade Jesus.»

Fortsättning på Folke T. Olofssons artikel »Hoppet om evigt liv».


Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 18/2025

]]> »Det kan inte förhålla sig så, att en människas förhållande till den Gud, som skall döma hela världen med rättfärdighet, enbart tar hänsyn till om en människa har en rätt tro enligt dogmatiken och bekännelse till Kyrkans förkunnade Jesus.»

Fortsättning på Folke T. Olofssons artikel »Hoppet om evigt liv».


Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 18/2025

]]> Wed, 08 Jul 2026 08:41:00 +0200 Folke T. Olofsson Folke T. Olofsson 1538 »Det kan inte förhålla sig så, att en människas förhållande till den Gud, som skall döma hela världen med rättfärdighet, enbart tar hänsyn till om en människa har en rätt tro enligt dogmatiken och bekännelse till Kyrkans förkunnade Jesus.»

Fortsättning på Folke T. Olofssons artikel »Hoppet om evigt liv».


Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 18/2025

]]> död, uppståndelse, frälsning, skärseld, hopp, evigt liv No Hoppet om evigt liv. Del I. 7 7 Hoppet om evigt liv. Del I. full 05f66424-8deb-4c18-9e1d-2ac4257b79bf https://share.transistor.fm/s/f9671728 »Allt inom oss reser sig i protest: jag är inte skapad för att dö, slockna, utplånas. Jag är en evighetsvarelse – allt det underbara men också svåra som jag mött, såsom det blev mitt, kan inte bara slockna ut, förklinga, tystna.»

Detta bortom, detta om vilket vi ingenting kan veta och ändå vet. Därför att det är ett löfte givet av Guds egen Son. I denna artikel skriver författaren, docent och kyrkoherde em., intensivt om den kristna trons hopp. Varken livet, döden eller det eviga livet kan fångas i ord, men här väver författaren med många synonymer samman den hoppfulla trons och förväntningarnas många trådar i bibeln till en sammanhållen enhet. Och det görs på ett sätt och med en iver som sällan skådas i dag.

Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 17/2025

]]> »Allt inom oss reser sig i protest: jag är inte skapad för att dö, slockna, utplånas. Jag är en evighetsvarelse – allt det underbara men också svåra som jag mött, såsom det blev mitt, kan inte bara slockna ut, förklinga, tystna.»

Detta bortom, detta om vilket vi ingenting kan veta och ändå vet. Därför att det är ett löfte givet av Guds egen Son. I denna artikel skriver författaren, docent och kyrkoherde em., intensivt om den kristna trons hopp. Varken livet, döden eller det eviga livet kan fångas i ord, men här väver författaren med många synonymer samman den hoppfulla trons och förväntningarnas många trådar i bibeln till en sammanhållen enhet. Och det görs på ett sätt och med en iver som sällan skådas i dag.

Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 17/2025

]]> Fri, 03 Jul 2026 08:36:00 +0200 Folke T. Olofsson Folke T. Olofsson 1510 »Allt inom oss reser sig i protest: jag är inte skapad för att dö, slockna, utplånas. Jag är en evighetsvarelse – allt det underbara men också svåra som jag mött, såsom det blev mitt, kan inte bara slockna ut, förklinga, tystna.»

Detta bortom, detta om vilket vi ingenting kan veta och ändå vet. Därför att det är ett löfte givet av Guds egen Son. I denna artikel skriver författaren, docent och kyrkoherde em., intensivt om den kristna trons hopp. Varken livet, döden eller det eviga livet kan fångas i ord, men här väver författaren med många synonymer samman den hoppfulla trons och förväntningarnas många trådar i bibeln till en sammanhållen enhet. Och det görs på ett sätt och med en iver som sällan skådas i dag.

Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 17/2025

]]> död, uppståndelse, dom, hopp No Kyrkan är sin historia – om apostolicitet 5 5 Kyrkan är sin historia – om apostolicitet full 66de0294-71ee-40ee-ab69-1a22473b6eaf https://share.transistor.fm/s/b049bdfe Teol. dr Peter Bexell skriver här om kyrkans apostoliska och därmed tidlösa väsen. Kyrkan är ett kontinuerligt och konkret överlämnande av trosregeln och av det sakramentala firandet, vilket inte minst betyder att kyrkan är himmelsk men det är i de jordiska, apostoliskt givna formerna vi möter henne. Hon är oss »given», hon är inte vår egen, utan den kyrka vi fått – vilket ju inte minst är frälsningens och helighetens hemlighetsfulla form. Artikeln är ytterligare ett bidrag i samtalet om kyrkans evangeliska katolicitet.


Författare: Peter Bexell
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 04/2018

]]> Teol. dr Peter Bexell skriver här om kyrkans apostoliska och därmed tidlösa väsen. Kyrkan är ett kontinuerligt och konkret överlämnande av trosregeln och av det sakramentala firandet, vilket inte minst betyder att kyrkan är himmelsk men det är i de jordiska, apostoliskt givna formerna vi möter henne. Hon är oss »given», hon är inte vår egen, utan den kyrka vi fått – vilket ju inte minst är frälsningens och helighetens hemlighetsfulla form. Artikeln är ytterligare ett bidrag i samtalet om kyrkans evangeliska katolicitet.


Författare: Peter Bexell
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 04/2018

]]> Wed, 24 Jun 2026 09:43:49 +0200 Peter Bexell Peter Bexell 1406 Teol. dr Peter Bexell skriver här om kyrkans apostoliska och därmed tidlösa väsen. Kyrkan är ett kontinuerligt och konkret överlämnande av trosregeln och av det sakramentala firandet, vilket inte minst betyder att kyrkan är himmelsk men det är i de jordiska, apostoliskt givna formerna vi möter henne. Hon är oss »given», hon är inte vår egen, utan den kyrka vi fått – vilket ju inte minst är frälsningens och helighetens hemlighetsfulla form. Artikeln är ytterligare ett bidrag i samtalet om kyrkans evangeliska katolicitet.


Författare: Peter Bexell
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 04/2018

]]> katolicitet, kyrka, kristen tro, historia No Jordan B. Peterson, den kristna ungdomsvågen och kyrkans framtid 4 4 Jordan B. Peterson, den kristna ungdomsvågen och kyrkans framtid full 416326fb-eb1e-4964-982b-ff2702ccf98c https://share.transistor.fm/s/c1c8aafd I denna artikel, som är en uppföljare till författarens artikel »Fenomenet Jordan B. Peterson om kyrkans tro och framtid» (SPT 11/2025), knyts det tilltagande intresset bland unga män för kristen tro samman med Petersons tankar om kyrkans uppgift. Författaren, som är universitetslektor vid Karlstads universitet, målar även upp en möjlighet för domkyrkorna att svara på de behov som finns bland unga män – och som även kan komma att finnas hos unga kvinnor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Först publicerad på Svensk Pastoraltidskrift, i nummer 16/2025

]]> I denna artikel, som är en uppföljare till författarens artikel »Fenomenet Jordan B. Peterson om kyrkans tro och framtid» (SPT 11/2025), knyts det tilltagande intresset bland unga män för kristen tro samman med Petersons tankar om kyrkans uppgift. Författaren, som är universitetslektor vid Karlstads universitet, målar även upp en möjlighet för domkyrkorna att svara på de behov som finns bland unga män – och som även kan komma att finnas hos unga kvinnor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Först publicerad på Svensk Pastoraltidskrift, i nummer 16/2025

]]> Fri, 19 Jun 2026 09:04:00 +0200 Tomas Appelqvist Tomas Appelqvist 1220 I denna artikel, som är en uppföljare till författarens artikel »Fenomenet Jordan B. Peterson om kyrkans tro och framtid» (SPT 11/2025), knyts det tilltagande intresset bland unga män för kristen tro samman med Petersons tankar om kyrkans uppgift. Författaren, som är universitetslektor vid Karlstads universitet, målar även upp en möjlighet för domkyrkorna att svara på de behov som finns bland unga män – och som även kan komma att finnas hos unga kvinnor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Först publicerad på Svensk Pastoraltidskrift, i nummer 16/2025

]]> kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur No Fenomenet Jordan B. Peterson om kyrkans tro och framtid 3 3 Fenomenet Jordan B. Peterson om kyrkans tro och framtid full b5b41d70-d3a8-4895-90c9-d4981f80f40f https://share.transistor.fm/s/ed78806e Författaren till denna artikel, verksam som universitetslektor vid Karlstads universitet, ger oss ingångar till fenomenet Jordan B. Peterson, den psykolog som under senare år nått och fortfarande når miljontals med sitt budskap, inte minst via YouTube. Men han fyller även stora arenor i Sverige. Petersons senaste bok har titeln We Who Wrestle With God. Kärnan i tron sammanfattas ofta i »ta ditt kors och följ mig». Vid frågor om hans egen tro svarar han ofta att han »vill leva som om Gud finns». I artikeln talas bland annat om hur han menar att man bör möta unga människor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 11/2025

]]> Författaren till denna artikel, verksam som universitetslektor vid Karlstads universitet, ger oss ingångar till fenomenet Jordan B. Peterson, den psykolog som under senare år nått och fortfarande når miljontals med sitt budskap, inte minst via YouTube. Men han fyller även stora arenor i Sverige. Petersons senaste bok har titeln We Who Wrestle With God. Kärnan i tron sammanfattas ofta i »ta ditt kors och följ mig». Vid frågor om hans egen tro svarar han ofta att han »vill leva som om Gud finns». I artikeln talas bland annat om hur han menar att man bör möta unga människor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 11/2025

]]> Fri, 12 Jun 2026 16:00:00 +0200 Tomas Appelqvist Tomas Appelqvist 1256 Författaren till denna artikel, verksam som universitetslektor vid Karlstads universitet, ger oss ingångar till fenomenet Jordan B. Peterson, den psykolog som under senare år nått och fortfarande når miljontals med sitt budskap, inte minst via YouTube. Men han fyller även stora arenor i Sverige. Petersons senaste bok har titeln We Who Wrestle With God. Kärnan i tron sammanfattas ofta i »ta ditt kors och följ mig». Vid frågor om hans egen tro svarar han ofta att han »vill leva som om Gud finns». I artikeln talas bland annat om hur han menar att man bör möta unga människor.

Författare: Tomas Appelqvist
Uppläsare: Maria Löfberg

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 11/2025

]]> kyrka, teologi, kultur, samhälle, litteratur No En guldskål fylld med rökelse 2 2 En guldskål fylld med rökelse full 92b77f95-0221-47c7-9290-993303b360c1 https://share.transistor.fm/s/49466ffe Mässans ordinarium med dess hymner på latin är musikhistoriens mest tonsatta ord. Otaliga kompositörer har gett orden toner. I denna artikel börjar författaren, professor em. i latin i Lund och präst i dominikanorden, i den tidiga musikhistorien för att sedan lyfta fram h-mollmässan av J.S. Bach med dess musikaliska språk och uttryck.

Författare: Anders Piltz
Uppläsare: Maria Löfberg, Markus Leandersson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 25/2022

]]> Mässans ordinarium med dess hymner på latin är musikhistoriens mest tonsatta ord. Otaliga kompositörer har gett orden toner. I denna artikel börjar författaren, professor em. i latin i Lund och präst i dominikanorden, i den tidiga musikhistorien för att sedan lyfta fram h-mollmässan av J.S. Bach med dess musikaliska språk och uttryck.

Författare: Anders Piltz
Uppläsare: Maria Löfberg, Markus Leandersson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 25/2022

]]> Fri, 05 Jun 2026 14:00:00 +0200 Anders Piltz Anders Piltz 1974 Mässans ordinarium med dess hymner på latin är musikhistoriens mest tonsatta ord. Otaliga kompositörer har gett orden toner. I denna artikel börjar författaren, professor em. i latin i Lund och präst i dominikanorden, i den tidiga musikhistorien för att sedan lyfta fram h-mollmässan av J.S. Bach med dess musikaliska språk och uttryck.

Författare: Anders Piltz
Uppläsare: Maria Löfberg, Markus Leandersson

Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 25/2022

]]> Bach, kyrkomusik, klassisk musik, h-mollmässan No Gunnar Rosendal – en banbrytare för kyrklig förnyelse 1 1 Gunnar Rosendal – en banbrytare för kyrklig förnyelse full 48a863f8-5212-47af-9d9e-393b8e7da5c4 https://share.transistor.fm/s/dcfba34b Gunnar Rosendal tillhör de legendariska prästerna i Svenska kyrkan. En god teolog med två doktorsavhandlingar, sakramentalt medveten och förnyande och framför allt en präst som i den lokala församlingen i Osby genomförde en pastoral förnyelse som med åren kommit att prägla Svenska kyrkan. Vad som då var radikalt liturgiskt bruk som söndaglig mässa, tideböner och liturgiska textilier är i dag självklarheter i vår kyrka. Redan som tonåring mötte denna artikels författare Staffan Ljungman, kyrkoherde em., fader Gunnar och tog djupa intryck.

Författare: Staffan Ljungman
Uppläsare: Maria Löfberg

Denna artikel publicerades först på pastoraltidskrift.se. 

]]> Gunnar Rosendal tillhör de legendariska prästerna i Svenska kyrkan. En god teolog med två doktorsavhandlingar, sakramentalt medveten och förnyande och framför allt en präst som i den lokala församlingen i Osby genomförde en pastoral förnyelse som med åren kommit att prägla Svenska kyrkan. Vad som då var radikalt liturgiskt bruk som söndaglig mässa, tideböner och liturgiska textilier är i dag självklarheter i vår kyrka. Redan som tonåring mötte denna artikels författare Staffan Ljungman, kyrkoherde em., fader Gunnar och tog djupa intryck.

Författare: Staffan Ljungman
Uppläsare: Maria Löfberg

Denna artikel publicerades först på pastoraltidskrift.se. 

]]> Mon, 04 May 2026 08:56:24 +0200 Staffan Ljungman Staffan Ljungman 1467 Gunnar Rosendal tillhör de legendariska prästerna i Svenska kyrkan. En god teolog med två doktorsavhandlingar, sakramentalt medveten och förnyande och framför allt en präst som i den lokala församlingen i Osby genomförde en pastoral förnyelse som med åren kommit att prägla Svenska kyrkan. Vad som då var radikalt liturgiskt bruk som söndaglig mässa, tideböner och liturgiska textilier är i dag självklarheter i vår kyrka. Redan som tonåring mötte denna artikels författare Staffan Ljungman, kyrkoherde em., fader Gunnar och tog djupa intryck.

Författare: Staffan Ljungman
Uppläsare: Maria Löfberg

Denna artikel publicerades först på pastoraltidskrift.se. 

]]> teologi, kyrkohistoria, Gunnar Rosendal, Svenska kyrkan, högkyrklighet No